Min blogg och din guide till Berlin. Här skriver jag om mina upplevelser i Berlin, om restauranger, barer, caféer och annat som är värt att uppmärksamma. I denna charmiga, festliga, dekadenta, underbara stad!

söndag 31 juli 2011

Bland svenska gatunamn i Pankow och Prenzlauer Berg

Det finns en hel del svenska och andra nordiska gatunamn i Berlin. De flesta av de svenska hittar man i Pankow, precis norr om Prenzlauer Berg. Här finns exempelvis Trelleborger Straße, Hallandstraße, Lunder Straße och Upsaler Straße. Inte långt härifrån ligger även Greta-Garbo-Straße, Selma-Lagerlöf-Straße, Elsa-Brändström-Straße och Jenny-Lind-Straße.





I norra Prenzlauer Berg, precis på gränsen mot Pankow, ligger Wisbyer Straße. Cyklar man västerut på den gatan byter den efter ett tag namn till Bornholmer Straße. Området norr och söder om denna kallas för das Nordische Viertel (det nordiska kvarteret) och här hittar man bl a Malmöer Straße, Gotlandstraße och Tegnerstraße. Fortsätter man västerut passerar man snart S Bahnhof Bornholmer Straße och Bösebrücke, platsen där muren föll den 9 november 1989. Då har man även tagit sig in i stadsdelen Gesundbrunnen (i före detta Västberlin). I Gesundbrunnen hittar man för övrigt både Stockholmer Straße och Gotenburger Straße.



tisdag 26 juli 2011

Hyra cykel i Berlin

Att cykla är ett trevligt och bra sätt att upptäcka Berlin! Det är dessutom en mycket cykelvänlig stad. Det är överlag ganska platt, om man bortser från turerna till och från Prenzlauer Berg, och vägnätet är oftast anpassat till cyklisterna.

Kollektivtrafiken i Berlin funkar i allmänhet väldigt bra, men det är minst lika smidigt att ta sig fram på cykel. Dessutom får man en betydligt bättre förståelse för hur staden hänger ihop och hur de olika stadsdelarna förhåller sig till varandra när man cyklar. Och så upptäcker man nya spännande platser som man kanske hade missat om man åkt tunnelbana eller spårvagn! Alla som brukar utforska städer till fots vet att man förr eller senare blir trött i benen och det finns en gräns för hur långt man orkar/hinner ta sig på en dag. Men cyklar man är man mycket rörligare, hinner upptäcka betydligt mer och man blir inte lika trött i fossingarna! Och det gör inte så mycket om det blir en extra omväg ibland.

Det finns cyklar att hyra i princip överallt. Så klart i riktiga cykelaffärer och hos renodlade uthyrningsfirmor, men även andra butiker brukar ha det som en extra inkomstkälla och som en service till sina kunder. Kostnaden varierar, ligger i spannet 6 – 12 euro för första dagen och blir sedan lägre för efterföljande dygn. Principen om man betalar för just den dagen man hyr sin cykel, oberoende om man hämtar ut den på förmiddagen eller eftermiddagen, eller om man får ha sin cykel exakt 24 timmar, varierar också från ställe till ställe. Om du funderar på att hyra flera dagar i sträck, så tänk på att det är bra att ha ett någorlunda säkert ställe att förvara cykeln på under natten! Bor du i lägenhet finns det i regel en innergård att ställa cykeln på, men bor du på hotell är det kanske inte lika smidigt.

Sedan är det bara att bestämma sig för om man ska cykla till ett särskilt mål eller om man ska bege sig ut på allmän upptäcktsfärd! Den vågade trampar iväg helt och hållet utan karta och kompass – och med den hjälpsamma lokalbefolkningen som försäkring ifall man skulle komma helt vilse. Ett bra hjälpmedel är annars en mobil med GPS och ett vettigt kartprogram. Det ständigt närvarande TV-tornet brukar dessutom funka som en bra referenspunkt.

Korsning.


Ett hett tips är att alltid följa trafikreglerna. Om inte annat för att slippa bli utskälld! De ordningstörstande tyska bilisterna tvekar inte att veva ner bilrutan och förklara vad de tycker om ens beteende om det avviker det minsta från deras norm. På de ställen där det saknas särskild cykelbana kan det vara säkrare att cykla på trottoaren än på gatan – vägarna är i första hand till för bilisterna i detta land!

Fahrrad.

Fahrradverleih.

tisdag 19 juli 2011

Morrissey på Zitadelle

Igår var jag och såg MorrisseyZitadelle i Spandau. Det var en fantastisk konsert på en trevlig plats. Och vilken tur med vädret vi hade! Med tanke på söndagens regnande var det med viss ångest man såg fram emot utomhuskonserten, men det kom lyckligtvis inte en droppe regn.



Morrissey, vegetarian sedan barnsben, hade i vanlig ordning inga problem med att visa sina ståndpunkter. Han förklarade att han älskar Berlin, men att staden har ett stort problem: att det finns McDonald’s överallt! Och de fem musikerna i bandet hade samtliga röda t-shirts med McDonalds-loggan och texten ”McCruelty, we’re hating it”. För övrigt var han på gott humör, gav komplimanger åt Berlin och Tyskland och gjorde sitt bästa för att försöka skaka hand med de i publiken som förgäves försökte ta sig upp på scenen, men som bryskt stoppades av de tuffa vakterna.



Han spelade totalt 18 låtar och blandade friskt från hela sin karriär, både från tiden med the Smiths och från soloåren, inklusive ett par nya låtar. Dessutom fick vi höra en cover av Lou Reeds Satellite of Love, där han bytt ut textraden ”I like to watch things on TV” mot ”I cannot stand TV”. Några av höjdpunkterna var Everyday Is Like Sunday, fantastiska There Is a Light That Never Goes Out och extranumret First of the Gang to Die.

Det gamla citadellet (från slutet av 1500-talet), beläget där Spree möter Havel, användes ursprungligen för att försvara Spandau – som var en egen stad på den tiden – mot omvärlden. Utöver att vara ett trevligt utflyktsmål är det idag en populär plats för utomhuskonserter. Ta U7:an mot Rathaus Spandau och hoppa av vid U Zitadelle!




lördag 16 juli 2011

Marknaden på Kollwitzplatz

Varje lördag är det marknad på Kollwitzplatz. Mest av allt säljs här mat men man hittar även kläder, väskor, saltlakrits (!) och annat trevligt.

Kollwitzplatz hedrar för övrigt konstnären Käthe Kollwitz (1867 – 1945) och i viss mån hennes make Karl Kollwitz, som var läkare i området. Fram till 1947 hette torget Wörther Platz.

Här är lite bilder från idag:











fredag 15 juli 2011

Schweinshaxe på Ständige Vertretung

Igår kväll var jag och åt schweinshaxe på Ständige Vertretung. I vanlig ordning innebar det ett gigantiskt köttstycke som landade framför ens näsa, tillsammans med stekt potatis och sauerkraut. Traditionellt, gott och i en intressant miljö!



Namnet på det här stället kräver lite bakgrundsinformation. Ständige Vertretung (ständig representation) utgjorde Västtysklands diplomatiska representation i Östberlin (1974 – 1990). Eftersom varken Västtyskland eller Östtyskland fullt ut erkände varandra kunde man inte upprätta någon riktig ambassad i respektive land, varför den ständiga representationen blev respektive stats diplomatiska förbindelse med motparten. Det är så klart historia sedan länge. Men efter sammanslagningen och den omdebatterade regeringsflytten från Bonn till Berlin tvingades en massa rhenländare att flytta hit och för att kunna erbjuda dem ett andra hem och samtidigt sprida rhenländsk mat och tradition till berlinarna, öppnade Ständige Vertretung 1997. Det blev snabbt populärt bland politiker och journalister och fungerar än idag som stamställe för många av dem. Man kan alltså säga att stället utgör Rhenlandets ständiga representation här i Berlin!



Inredningen består av enkla bord och stolar men det känns ändå väldigt ombonat här. Väggarna är överfulla av inramade fotografier på både tyska och internationella politiker och lokalen formligen osar av politik och 1900-talshistoria!



Det är på gränsen till en turistfälla. Men med tanke på det och det centrala läget, mitt på Schiffbauerdamm, är prisnivån förhållandevis blygsam. Ölpriserna är förvisso en bit över den genomsnittliga Berlinnivån, men det är inget man riskerar bli fattig av. Och utbudet är exemplariskt: Paulaner (både ljus och mörk), Köstritzer schwarzbier och – givetvis – Kölsch på både fat och flaska! Kölsch är en lokal öltyp från Köln (Rhenlandet), som inte är så vanlig i Berlin. Det är ett ljust, överjäst öl som serveras i höga, smala glas. 25-centilitersvarianten är omåttligt populär och man kan inte låta bli att haja till när man ser dem – det är inte varje dag man ser så små ölglas!



Utöver fläsklägg och andra tyska specialiteter hittar man bl a flammkuchen på menyn. Går man hit på lunchen (11-15) kan man äta två rätter (huvudrätt och efterrätt) för 7,90 €.

VAD: Ständige Vertretung, pub med historia
VAR: Schiffbauerdamm 8 (Mitte), S / U Friedrichstraße
NÄR: Dagligen från 11
PRISNIVÅ: Mellan

tisdag 12 juli 2011

Middag på Reinstoff

Restaurant Reinstoff ligger lite undangömd, men samtidigt på klassisk mark, inne på Edison Höfe i Mitte. Här tillverkades en gång i tiden de första glödlamporna i Tyskland. Nu serveras det nyskapande mat i en minimalistisk miljö.



Restaurangen öppnade 2009, har en stjärna i Michelinguiden och erbjuder ett intressant helhetskoncept i en häftig miljö. Det är modernt, ungdomligt och kreativt! Och här var jag och åt middag för några veckor sedan.

Kvällen inleddes på uteserveringen och med en aperitif i form av ett glas mousserande riesling från Weingut Peter Jakob Kühn i Reingau. Sedan bjöds vi på fyra tapas under vinjetten Waking up the senses. Det innebar bl a gåslever i formen av en slickepinne och gav oss en inblick i vad vi kunde förvänta oss av resten av kvällen. Därefter valde man meny och inriktning under rubriken Pampering the senses. Antingen quite near, vilket innebar visst fokus på tysk mat och en förhållandevis traditionell inriktning, eller far away: i första hand utländskt och lite mer avantgarde! Från respektive meny fick man sedan välja från fyra till åtta valfria rätter.

Waking up the senses


Vi valde fem rätter från far away och visades därefter in till vårt bord i själva restauranglokalen. Där inne var miljön riktigt läcker! Den gamla fabrikslokalen har fått en make over som heter duga. Mörka träbågar skapar rum i rummet och en himmel av silverfärgade kulor över de linneduksförsedda borden skänker glans och atmosfär.

Miljön på Reinstoff är läcker!


Vinlistan bestod uteslutande av tyska och spanska viner. Utöver den inledande sekten drack vi bl a en riktigt trevlig Priorat från 2007.

Innan den första ordinarie rätten blev det en överraskningsrätt i form av basilikasorbet med mozzarella och vattenmelon. En intressant och smakfull kombination!

Förstarätten var grönländska räkor med gurka och rabarber. Därefter följde gåslever med nyanser från akacia och ek (!) och sedan horngädda med chorizobuljong. Både gåslevern och fisken smakade riktigt bra, men tillbehören nådde inte riktigt upp till samma nivå.

Grönländska räkor.

Gåslever med tillbehör.

Delar av horngäddan.


Som fjärderätt valde vi hjortfilé med svamp och raps. Det var fantastiskt gott och kvällens givna höjdpunkt!

Hjortfilé.


Till dessert blev det sedan ost: Époisses de Bourgogne med äpplen, äppelmos och vichyssoise. Det sistnämnda är en soppa baserad på purjolök och potatis. Osten serverades i smält form och gjorde sig riktigt bra till det röda vinet från Priorat!

Époisses de Bourgogne.


Till slut var det sedan dags för Stroking the senses, vilket var fyra nya små tapas att avrunda kvällen med. Den här gången med tydligt efterrättsfokus.

Stroking the senses.


Reinstoff har ett tydligt koncept, det finns en röd tråd som skapar en intressant helhet och man har bevisligen ett innovativt kök. Servicen är dessutom glad och hjälpsam – vi rekommenderas t o m vissa rätter framför andra – och man känner sig bortskämd. Samtidigt lever alla rätter och viner inte riktigt upp till den mycket höga ambitionsnivån. Det är synd för det hade kunnat bli så bra! Istället för att längta tillbaka hit avslutar man nämligen med att drömma sig bort till Facil eller Fischers Fritz.

VAD: Restaurant Reinstoff, modernt och innovativt kök
VAR: Edison Höfe, Schlegelstraße 26 C (Mitte). S Nordbahnhof
NÄR: Tisdag – lördag från 19
PRISNIVÅ: Hög

torsdag 7 juli 2011

Onsen

Vägg i vägg med LemongrassSimon-Dach-Straße ligger fantastiska Onsen. Det är en japansk restaurang med riktigt bra mat och som dessutom har låga priser.



De har jättebra sushi och fantastisk sashimi – bitarna smälter verkligen i munnen! Framförallt smörfisken är helt underbar.

Vill man inte äta rå fisk finns det mycket annat att välja på, bl a en uppsjö av spännande förrätter – stora som huvudrätter. Tar man två sådana blir man garanterat mätt och får en härlig kombination av kvalitet och kvantitet!

Ett tips är förrätten Red tuna, som består av skivor av perfekt grillad tonfisk med sparris och spenat. Helt magisk!

Grillad tonfisk med sparris och spenat.


Onsen är för övrigt benämningen på heta källor i Japan och på de badanläggningar som omger källorna. Onekligen ett udda namn på en restaurang!

VAD: Onsen, ett hett tips om du vill äta japanskt i Friedrichshain
VAR: Simon-Dach-Straße 2 (Friedrichshain). U Frankfurter Tor
NÄR: Dagligen 12 – 24, lunchpriser 12 – 17
PRISNIVÅ: Låg

tisdag 5 juli 2011

Lemongrass

LemongrassSimon-Dach-Straße är en trevlig thailändsk restaurang med god mat till riktigt låga priser. Det är man inte ensam om att ha upptäckt, för uteserveringen är nästan alltid full så här års.



Personalen är glad och hjälpsam. Och maten är som sagt bra, t o m riktigt bra i jämförelse med många andra asiatiska restauranger i Berlin. Eftersom priserna är låga kan man med fördel välja flera olika rätter. En Lemongrass-platte, bestående av diverse smårätter, är ett trevligt sätt att börja med – oavsett om man sväljer den själv eller delar på den med sitt sällskap. För övrigt är utbudet på menyn ganska brett, med inslag av både skaldjur, fågel, kött och vegetariska alternativ. Jag har inte hunnit testa den själv, men deras pad thai sägs vara väldigt bra!



I likhet med många av de övriga ställena i kvarteret erbjuder de gratis Wi-Fi, eller WLAN som de flesta här säger. Och de har Paulaner – bara en sådan sak!

VAD: Lemongrass, bra och billigt thailändskt kök
VAR: Simon-Dach-Straße 2 (Friedrichshain). U Frankfurter Tor
NÄR: Dagligen 12 – 24
PRISNIVÅ: Låg

söndag 3 juli 2011

Dönerdach

Ett bra sätt att avsluta en kväll på Simon-Dach-Straße är att hugga en döner på Dönerdach. Stället ser ärligt talat inte särskilt roligt ut, men låt dig inte luras av den något plastiga fasaden! Här serveras riktigt bra turkisk snabbmat. Och det är rent och fräscht.

Dönerdach.


Allra bäst är en Dönerteller med kyckling och friterade grönsaker. Helt underbart gott!

Prisnivån är i linje med resten av gatan, d v s låg. En döner i pitabröd kostar 2,90 €, en talrik som ovan 5,90 och en halvliters flasköl 1,60. Det blir man inte fattig av!

Dönerteller.


VAD: Dönerdach, bra avslutning på kvällen
VAR: Simon-Dach-Straße 11 (Friedrichshain). U Frankfurter Tor
NÄR: Dagligen
PRISNIVÅ: Låg