Det här är den första utställningen om Hitler i Tyskland. Någonsin. Nu, sextiofem år efter andra världskriget och Adolf Hitlers död, anses tiden vara mogen att ta itu med denna kollektiva tyska skuld. För att belysa, för att försöka förstå, för att bearbeta och, inte minst, för att aldrig glömma.
John Cleese myntade uttrycket Don’t mention the war i ett klassiskt avsnitt av Pang i bygget (Fawlty Towers) från 70-talet. Även om syftet då var att driva med engelsmännens attityder till kriget, fungerar det fortfarande som ett grundtips i kontakten med tyskar. Som utlänning har man i normalfallet absolut allt att förlora på att försöka diskutera kriget med sina tyska bekanta. Det kan bara bli fel. Andra världskriget och naziregimen är tyskarnas kollektiva skam. Oavsett om ens förfäder tillhörde någon av de förföljda grupperna eller om man hade en farfar eller farfarsfar som sprang runt och mördade i statens tjänst, är detta ett mycket känsligt ämne. Med detta i beaktande kan den pågående utställningen inte bli annat än ytterligare en tyngd på nationens axlar. Men samtidigt, som sagt, ett sätt att bearbeta, ett sätt att försöka förstå och ett sätt att ta ansvar. För en skrämmande verklighet som inträffade för mindre än åttio år sedan.
Som utlänning kan man inte låta bli att förfasas. Dels över vad som faktiskt hände – så klart – men också över att en hel nation lät det hända. Även om man lärde sig mycket av det här i skolan och har hunnit se en massa filmer i ämnet sedan dess, blir det inte mer påtagligt än så här. Bland uniformer och andra autentiska objekt, bland bilder och journalfilmer. På plats i Berlin.
Samtidigt kan man heller inte låta bli att imponeras. Dels över detaljrikedomen men framförallt över det mod och den ödmjukhet inför historien som ligger bakom hela projektet, Det tog alltså i princip en mansålder innan en sådan här utställning blev verklighet. Men är det egentligen särskilt länge? Man kan ju fråga sig hur länge det dröjer innan man får se motsvarande utställning i Moskva om Stalin.
Utställningen pågår till och med 6 februari 2011. Kommer du, mot förmodan, inte på någon annan anledning att ta dig till Berlin den närmaste tiden är det här svepskälet du letat efter!
Deutsches Historisches Museum. |
VAD: Hitler und die Deutschen, viktig historisk utställning
VAR: Deutsches Historisches Museum, Unter den Linden 2 (Mitte). U Hausvogteiplatz
NÄR: Dagligen 10 – 18. Stängt 24 – 25 december.
PRIS: Dagsbiljett till samtliga pågående utställningar: 6 €
Är det inte dags att låta dem stå till svars snart? Ifrågasätta att de har "dåligt samvete" för något tidigare generationer gjort? Det är helt bisarrt hur mycket de kan ta åt sig av ett simpelt skämt år 2010.
SvaraRaderaHur menar du? Har inte Tyskland som nation fått sitt straff? Var inte delningen av landet ett tillräckligt hårt straff?
SvaraRadera"Det här är den första utställningen om Hitler i Tyskland. Någonsin. Nu, sextiofem år efter andra världskriget och Adolf Hitlers död, anses tiden vara mogen att ta itu med denna kollektiva tyska skuld."
SvaraRaderanonsense. det har funnits andra utställningar förr.
"men också över att en hel nation lät det hända."
jo, och att en hel värld tittade på och tyckte om det ...
Media har beskrivit den som den första utställningen om Hitler i Tyskland och jag har heller inte uppmärksammat någon tidigare. Vilka utställningar är det du syftar på?
SvaraRaderaAtt omvärlden "tyckte om det" är väl att ta i. Visst kan man tycka att omvärlden borde satt stopp för Hitler tidigare, men den gjorde ju ändå det till slut.