Min blogg och din guide till Berlin. Här skriver jag om mina upplevelser i Berlin, om restauranger, barer, caféer och annat som är värt att uppmärksamma. I denna charmiga, festliga, dekadenta, underbara stad!

lördag 31 december 2011

Felix

Den här klubben är egentligen betydligt mer München (eller Stockholm) än Berlin. Mer glitter och glamour än vad man normalt förväntar sig (och efterfrågar) av huvudstaden. Mer upscale. Men samtidigt en naturlig del av dagens härligt konstrastrika Berlin. Och framförallt ett ställe med fart, bra musik och trevlig stämning och där jag alltid har väldigt roligt!



Stället är en del av Adlon-komplexet, som utöver det berömda hotellet innehåller flera påkostade restauranger och så detta Felix, som går under benämningen klubbrestaurang. Man kan nämligen inleda kvällen med en middag om man vill, men det känns som att man främst går hit för själva klubben.

Inredningen är minimalistisk och riktigt läcker. En bärande del, både bildligt och bokstavligt, är ett antal pelare som sträcker sig från dansgolvet en trappa ner till baren ovanför. Dessa är beklädda med ljusplattor som skiftar färg under kvällen, i takt med stämningen och musiken. Musiken är ganska blandad men med fokus på discoklassiker och house.

Bild: Felix.


Till skillnad från de flesta av de större klubbarna i Berlin (tänk Berghain och Watergate) är det snarare uppklätt än t-shirt som gäller här. Blir man stoppad i entrén på Watergate för att man bär skjorta känns plagget helrätt här. Blir du hånad på Berghain för att du är för mainstream kommer du att känna dig som hemma här. Skulle du vara ute med dina kollegor eller affärsbekanta, iklädd kostym eller dräkt, och känna dig totalt malplacé överallt annars – ja, då är det helt enkelt hit du ska gå!


Lite snö höjer alltid stämningen!


Ikväll, på nyårsafton (Silvester), är det traditionellt – ”legandariskt” enligt dem själva – nyårsparty på Felix. Middagen är slutsåld, men det finns fortfarande platser kvar till eftersläppet (från 00:30). Så med en dos tur, lite köande och 50 € till entrévakten är kvällen räddad…

För mer info kring ovanstående samt andra arrangemang funkar ett besök på deras hemsida riktigt bra!

VAD: Felix, klubb med glitter och glamour
VAR: Behrenstraße 72 (Mitte). S / U Brandenburger Tor / U Mohrenstraße
NÄR: Måndagar, fredagar & lördagar från 23, torsdagar från 21.
PRISNIVÅ: Mellan

onsdag 28 december 2011

Middag på Via Condotti

För ett par veckor sedan var jag och åt middag på Via Condotti med några kollegor. Det är en genuin italiensk restaurang på Fasanenstraße i Charlottenburg.

Personalen är härlig och består uteslutande av medelålders italienska män med temperament. Bl a en ytterst lättretad herre som springer omkring med en vagn och flåsar och skäller på alla som råkar vara i vägen för honom, såväl gäster som övrig personal! Vagnen ifråga används för övrigt för att tillreda ställets paradrätt, nämligen en pasta (tagliolini) med tryffel och parmesan. Rätten färdigställs bredvid ens bord genom att servitören blandar pastan med parmesan och grädde i en urholkad parmesanost, häller på någon sprit och tänder eld på alltihop! Efter en stund under lågorna läggs pastan upp på tallrikar och garneras med färsk tryffel. Klart effektfullt och – framförallt – mycket gott!






Ovanstående anrättning utgjorde förstarätten (primo piatto) vid vår middag. Dessförinnan serverades vi en förrättstallrik med diverse godsaker. Till andrarätt (secondo piatto) blev det en fisk- och skaldjurstallrik med bl a lax, scampi och tonfisk. Den sistnämnda var tyvärr för hårt stekt, men både scampin och laxen var riktigt bra!

Antipasto Via Condotti.


Till alltihop drack vi en trevlig Brunello di Montalcino, som förmodligen hade gjort sig bättre till en bit nötkött, men som gladde sällskapet.

Stället är trevligt, känns genuint italienskt och är väl värt ett besök – framförallt för ovan nämnda och fantastiska pasta! Men det är samtidigt på gränsen till en turistfälla. Servitörerna rekommenderar gärna mat utan att visa några menyer eller diskutera några priser och tvekar sannolikt inte att snurra upp en eller annan godtrogen turist.



VAD: Via Condotti, genuin italienare med god pasta
VAR: Fasanenstraße 73 (Charlottenburg). U Uhlandstraße
NÄR: Dagligen 12 – 24
PRISNIVÅ: Mellan – hög

fredag 23 december 2011

Julmarknaden på Gendarmenmarkt

Tyskarna älskar sina julmarknader och berlinarna är inga undantag. Enligt uppgift finns det inte mindre än 60 olika julmarknader i år, spridda över hela Berlin och med varierande inriktning. Den populäraste och en av de trevligaste är den på Gendarmenmarkt (Mitte). Denna marknad, på Berlins vackraste torg, bjuder på traditionsenligt julmys med bl a uppträdanden, serveringar (även inomhus), Glühwein och försäljning av hantverk och mat.



Marknaden öppnade redan den 21 november men fortsätter ända till nyårsafton. Med vissa undantag är det öppet 11 – 22 varje dag. Det kostar en euro i inträde och det är ofta kö för att komma in – med det kan det vara värt! För fullständigt program, förteckning över utställare och betydligt bättre bilder än nedanstående, rekommenderar jag ett besök på deras hemsida!






tisdag 20 december 2011

Boktips 4: Berlin Prenzlauer Berg

Berlin Prenzlauer Berg är en trevlig bok på temat ”då och nu”. Fotografen Wolfram Venohr besökte Prenzlauer Berg mellan 1980 och 1989 och dokumenterade stadsdelen, dess invånare och atmosfär genom en mängd fotografier. En del av dessa fotografier har valts ut till denna bok och kompletterats med nytagna bilder från samma platser.



Boken visar hur Prenzlauer Berg, mer än någon annan Berlin-stadsdel, förändrats sedan murens fall. Från , med gråa, torftiga miljöer och krigsskadade hus utan centralvärme och varmvatten. Till nu, med grönska, nyputsade fasader och inbjudande omgivningar. Samtidigt utgör den ett intressant tidsdokument från en period i vår historia som inte ligger mycket mer än tjugo år tillbaka i tiden. I sina texter beskriver Venohr på ett träffande sätt hur livet var i DDR, med koleldade bostäder och brist på varor och hur en plastpåse från Aldi (västtysk lågpriskedja) kunde ha samma status som en Prada-väska har idag. Men man kan även ana en besvikelse över hur stadsdelen förändrats under senare år, att atmosfären försvunnit och hur stora delar av den ursprungliga befolkningen bytts ut mot yuppies och mediefolk.

Man kan alltså se boken som ett inlägg i gentrifieringsdebatten. Men jag har svårt att se hur någon skulle vilja gå tillbaka till det gamla när man ser bilderna i den här boken. Man kan inte stanna en stads utveckling och i det här fallet har den utan tvekan gått åt rätt håll.

Det är inte världens bästa bild, men nedan har jag fotograferat ett uppslag i boken för att visa hur den är upplagd. Till vänster hur det såg ut på DDR-tiden och till höger hur det ser ut idag. Fotografierna är tagna på samma plats på Gneiststraße, men med ungefär tjugo års mellanrum.



Boken har text på både tyska och engelska.