Middag hos Heising

I dessa tider när Berlins gastronomiska värld befinner sig i en underbar våryra som aldrig tycks ta slut – det dyker upp nya spännande restauranger varje månad och antalet stjärnor i Guide Michelin har aldrig varit så många – känns det på något vis skönt att ha möjlighet att komma tillbaka till ett ställe där allting är sig likt! Den lilla familjerestaurangen Heising, i hjärtat av f d Västberlin, öppnade 1979 och jag lovar: det är inte mycket som förändrats här sedan dess!

Restaurangen grundades och drivs av det dedikerade paret Bernhard (83) och Edelgard (75), som till synes aldrig verkar tröttna på att servera sin franska mat. Till sin hjälp har de dottern Franziska (39) samt några franska kockar. Maten som serveras är närmast en stilstudie av det klassiska franska köket, som paret Heising lärde sig uppskatta under sina resor till Frankrike på 70-talet, helt utan krusiduller eller experimentella inslag! Man väljer tre (48 €) eller fyra (56 €) rätter från en generös och omfångsrik meny.

Foie gras.

Pilgrimsmusslor i tre sorters sås.

Kalvfilé.

Grand dessert du Maître Pâttissier. Très bien!

Maten känns genomgående mycket vällagad och smakar väldigt bra!

Bild på familjen Heising från 2015:

Foto: Cay Dobberke

Som en del i det uppsving som die City West idag upplever har Heising blivit väldigt populär. Det är därför ett absolut måste att boka bord! Kontaktuppgifter hittar man på nedanstående länk:

VAD: Heising, en stilstudie i det klassiska franska köket

VAR: Rankestraße 32 (Charlottenburg). U Kurfürstendamm

NÄR: Dagligen, från 19
PRISNIVÅ: Mellan

Middag på Duke

Restaurangen Duke – som givetvis huserar i Ellington Hotel – är ett ambitiöst ställe med öppen planlösning mellan kök och restaurang. Här serveras det mat på stjärnnivå till i sammanhanget mycket rimliga priser (några faktiska stjärnor är ännu inte utdelade även om restaurangen är omnämnd i Guide Michelin). Matlagningen är en modern variant på det klassiska franska köket och till stor del baserad på regionala råvaror. Stämningen i lokalen andas ”casual fine dining”, d v s det är ganska avslappnat samtidigt som det finns ett tydligt fokus från restaurangens sida att skapa en bra restaurangupplevelse. Vid mitt besök är det faktiskt fler personer i köket än vad det är gäster i restaurangen!

På kvällen erbjuder de bland annat en fast femrättersmeny för 68 €. Är man inte så hungrig kan man även välja tre rätter för 49, men hela paketet är ju alltid att föredra! Tillställningen inleds med en mycket trevlig aptitretare i form av en ceviche på lax med en kräm av potatis och kål, som serveras i en liten flaska med sugrör!

Utöver vatten dricker jag ett glas De Saint Gall roséchampagne samt en alldeles underbar chardonnay Beerenauslese, en söt liten rackare från Pfalz.

Första ordinarie rätt är getost förklädd till rödbeta (den stora röda bollen till vänster på bilden) med rödbeta, wasabiglass, kumquats och krispiga noriblad (torkade alger). Det är lekfullt, vackert och mycket bra! Getosten är fantastisk.

Som andra rätt får jag sedan ljummen lax från Färöarna med saffransås, fänkål och smulor av (mild) rökt paprika. Laxen är varsamt hanterad och smälter verkligen i munnen!

Sedan serveras jag variation på hjort med karljohanssvamp, pumpa och persilja. Denna hösträtt bjuder på fantastiskt kött och underbar svamp!

Fjärderätten, tillika dessert, är en variation på äpplen med Granny Smith och Pink Lady. Denna serveras med nötglass och macadamianötter och är också en riktig höjdare.

Därefter kommer ostvagnen med franska ostar fram! Man får välja fritt från det något udda och ganska begränsade utbudet och för min del blir det en valnötsost, en ost gjord med cider och en tryffelost. Ostarna är goda men når tråkigt nog inte upp till samma klass som övriga rätter.

Sedan återstår bara kaffet och till detta bjuder köket på några små sötsaker:

Maten som serveras är genomgående mycket bra, även om det känns lite irriterande att ostarna inte når upp till samma nivå. Hur man inte lyckas sätta samman en lysande osttallrik när man borde ha hela Frankrike att välja från, liksom?

I anslutning till restaurangen finns en trevlig bar med DJ och har man inga andra planer är det ett bra alternativ att fortsätta kvällen här! Gillar man whisky finns det ett spännande utbud från små skotska destillerier.

På lunchen serverar Duke en något enklare meny, men restaurangen är helt klart värd ett besök även då. För 22 pengar får man tre rätter med vatten och kaffe.

VAD: Duke, gourmetmat ett litet stenkast från KaDeWe

VAR: Nürnberger Straße 50 (Schöneberg/Charlottenburg). U Wittenbergplatz / Augsburger Straße

NÄR: Restaurangen: Måndag-lördag, 11:30-11. Baren har öppet längre.

PRISNIVÅ: Mellan

PS: För den som undrar: Rent tekniskt ligger restaurangen i Schöneberg. Men den här delen av Nürnberger Straße fungerar som gräns mellan Schöneberg och Charlottenburg, så Charlottenburg börjar på andra sidan gatan!

Bar am Steinplatz

Bar am Steinplatz är en högklassig och nyrenoverad bar med dito hotell och restaurang. Restaurangen, med kökschefen Marcus Zimmer (utnämnd till årets nykomling 2014) i spetsen, erbjuder en modern variant av det tyska köket, baserat på hållbara och regionala produkter. På samma sätt jobbar baren med smaker från regionen genom att blanda klassiska cocktails med lokala spritsorter och egna recept. Personalen är trevlig och uppmärksam. Det ”obligatoriska” vattenglaset kommer exempelvis fram så fort man intagit sin plats, utan att man behöver fråga om det!

Vad kan man dricka här då? Tja, varför inte den mycket fräscha Meister Endell med underbart koncentrerad svartvinbärssmak, hallon och lokal vodka, serverad i metallglas:

Eller en Royal Bermuda Yacht Club, Trader Vics klassiska daiquirivariant med apelsin och falernum:

Som ett tecken i tiden har man utöver de fina drinkarna, och ett bra utbud av rom och whisky (inkl flera inhemska), även en pop up-butik med ett imponerande utbud öl från ett stort antal mikrobryggerier!

Vill man äta något lätt finns det, vid sidan om den ordinarie restaurangmenyn, en trevlig barmeny. Här hittar man exempelvis en fin vintersallad (som funkar lika bra på sommaren) med kyckling, ädelost och säsongens grönsaker.

Bar am Steinplatz känns om något väldigt mycket Berlin 2015. Lika mycket som det här stället sannolikt hade känns helt främmande här 1995 eller 2005 känns det helt rätt idag. Vare sig vi vill det eller ej börjar (stora delar av) Berlin bli som vilken modern storstad som helst: uppklädd, polerad, vänlig, fräsch – och ganska dyr!

VAD: Bar am Steinplatz, högklassig cocktailbar

VAR: Steinplatz 4 (Charlottenburg). S / U Zoologischer Garten

NÄR: Dagligen, från 16
PRISNIVÅ: Hög

Monkey Bar

Jag lovade ju att återkomma till Monkey Bar – när jag skrev det här inlägget om NENI Berlin – och bättre sent än aldrig får man förmoda!

Det är en riktigt häftig skybar, med takterrass och många kul detaljer, som ligger på taket till Bikini-huset vid Zoo, vägg i vägg med ovan nämnda restaurang.

Bild: Monkey Bar

I baren är det fokus på rombaserade drinkar med aptema. Föredrar man ren sprit framför cocktails har de även ett bra utbud av rom och gin. På väggen mittemot bardisken finns det en kul relief av diverse apor och bakom själva baren kan man under dagtid sitta och spana ner på de riktiga aporna inne på Zoo!

Det här är mer New York än Berlin – men varför klaga?

VAD: Monkey Bar, häftig skybar vid Zoo

VAR: Budapester Straße 40 (Charlottenburg). S Zoologischer Garten / U Kurfürstendamm

NÄR: Söndag-torsdag 12-01, fredag-lördag 12-02
PRISNIVÅ: Mellan

Middag på NENI

I söndags blev det middag på nyöppnade NENI. Det är ett riktigt häftigt ställe som ligger på tionde våningen i det nyrenoverade Bikini-komplexet vid Zoo. Utöver mat, inspirerad av bl a det persiska, israeliska och arabiska köket, bjuds man på en milsvidd utsikt; på ena hållet över zoo och resten av Tiergarten och på andra hållet över Charlottenburg och Schöneberg.

Bild: NENI Berlin

Bild: NENI Berlin

Restaurangen drivs av Haya Molcho och hennes uppmaning är att beställa många rätter och dela med sitt sällskap. Vi började med sabich, en israelisk aubergineröra, med bl a ägg och tahini, som äts i pitabröd. Gott men delvis för starkt!

Därefter blev det en helt fantastisk tonfisksashimi med har bracha tahina (traditionell sesampasta) och koriander. De tunna skivorna av rå tonfisk – som kanske snarare borde benämnas carpaccio än sashimi – gifter sig perfekt med sesampastan!

Sedan fick vi en portion grillade pilgrimsmusslor med linser, gula morötter och koriander. Även denna rätt var mycket god, men pilgrimsmusslorna hade gärna fått vara lite hårdare grillade!

Som avslutning tog vi grillad majskyckling, marinerad i arrak och örter i 48 timmar. Det som på papperet verkade vara en riktigt trevlig fågel, visade sig dock vara alldeles för stark och gick inte att äta! Det kändes som om de bytt ut arraken mot chili och jalapeños… Vi erbjöds dock att välja en annan rätt, och behövde inte betala för kycklingen.

Som alternativ till den misslyckade fågeln valde vi entrecote med (ännu mer) sesampasta, tomat och koriander. Köttbiten var, ovanligt nog, en tunn skiva och endast lätt grillad. Den var lyckligtvis riktigt bra och betydligt snällare än kycklingen!

Sortimentet vin på glas är noga utvalt för att passa till maten. Vi drack bl a en mycket bra riesling och en grüner veltliner som båda funkade bra till de korianderdominerade rätterna. Både mat och dryck överträffas dock av den fantastiska miljön! Kommer man hit på lunchen kan man få tre rätter för 15 €.

(Jag vill helst inte avsluta på ett negativt sätt, men när man får se Berlin så här från ovan påminns man verkligen om hur ful och hur oplanerad stora delar av staden är! Och att de fortfarande inte blivit helt färdiga med restaureringen av Gedächtniskirche…)

Vägg i vägg med NENI ligger läckra Monkey Bar, men den får jag återkomma till i ett senare inlägg!

VAD: NENI Berlin, hipp restaurang med mat från Mellanöstern

VAR: Budapester Straße 40 (Charlottenburg). S Zoologischer Garten / U Kurfürstendamm

NÄR: Måndag-fredag 12-23, lördag-söndag 12:30-23

PRISNIVÅ: Mellan

Brauhaus Lemke

OK, jag får börja med att erkänna att jag avfärdade det här stället som en turistfälla redan 2008. Men man får väl ändra sig? För faktum är att Brauhaus Lemke är värt ett besök, framförallt om man gillar öl i allmänhet och mikrobryggerier i synnerhet. Deras öl är nämligen riktigt bra!

Stället ligger under S-bahnjärnvägen mellan Hackescher Markt och Alexanderplatz. Lokalen är stor – den sväljer utan vidare några busslaster turister i taget – och trevligt inredd. Järnvägsviaduktens teglade ramverk skapar i sig spännande lokalförutsättningar och i kombination med en stilfull inredning och den synliga bryggeriutrustningen skapas en mycket inbjudande atmosfär! Men på sommaren är det ändå trevligast att sitta på innergården.

Ölsortimentet består av tre fasta sorter och ett säsongsöl. Lemke Original är en mörk lager med nötig karaktär och aningen söta toner. Lemke Pils är en väldigt ”ren” pilsner med förhållandevis låg beska. Och Lemke Weizen är en weißbier, fruktig och lätt med mycket banan i smaken. Säsongsölet vid mitt senaste besök var en imperial stout, ett alkoholstarkt och mycket smakrikt öl. Alla är mycket bra, men veteölet är bäst! Ett bra sätt att få testa alla fyra är att välja en Bierkostprobe för 4,10 €:

Vill man äta något till sin(a) öl finns det ett brett sortiment bestående av allt från korvar, schweinshaxe, gulaschsoppa och schnitzel till fisk, sallad och flammkuchen. Det känns som att kocken är mer mån om att kunna erbjuda så många olika sorters mat som möjligt än att den ska vara så bra som möjligt – men det är eventuellt bara jag som är bitter och konspiratorisk…

Servicen är erkänt ojämn, men den goda ölen förlåter det mesta! Bryggeriet har funnits sedan 1999 och man har även en filial vid Schloß Charlottenburg (Luisenplatz 1).

VAD: Brauhaus Lemke, klassiskt mikrobryggeri i Berlin

VAR: Dircksenstraße 143 (Mitte). S Hackescher Markt

NÄR: Dagligen, från 12

PRISNIVÅ: Mellan

Middag på First Floor

Tillbaka på fantastiska First Floor igen! Efter förra besöket, då det åts lunch, skrev jag så här.

Tyvärr har de slutat servera lunch, så den här gången blev det middag istället. Och vilken middag det blev! Vi hade bestämt oss för en fyrarättersmeny med tillhörande viner, men eftersom de är så generösa blev det mycket mer än så.

En liten hälsning från köket till att börja med. Marinerade svampar med glassbröd och en olivmousse:

Och en liten hälsning till. En skål med grönsakschips samt underbara marshmallows av tomat och parmesan:

Först nu kommer menyerna fram och vi beställer vår fyrarättersmeny. Men innan den första ordinarie rätten krävs det så klart en aptitretare till. Tartar på kungskrabba med frusen gurka, tofu och macadamianötter:

Och precis när man tror det är slut på överraskningarna dyker ännu en överraskningsrätt upp! Makrill med pumpaskum:

För säkerhets skull kommer det in ett fat med sex sorters små bröd också… Men det får ni ingen bild på! Sedan är det dags för vår första beställda rätt: Gåslever med persiljeskum och äpple. Till det en fantastisk chenin blanc från Vouvray i Loire.

Som andrarätt serveras vi filé på hälleflundra med tryffel, äggula och purjolök, som ackompanjeras av en Meursault (Michelot) från 1999:

Därefter får vi, tillsammans med en sangiovese från Toscana, filet mignon med röda tillbehör:

Innan den ordinarie efterrätten kommer det en bonusdessert. Choklad och panna cotta med en ring av socker:

Sedan får vi var sitt glas rosé-spumante till glass med sharonfrukt:

Och så, när allt redan är perfekt, kommer de in med en helt fantastisk kakvagn med hemlagade godsaker där man väljer vad man vill äta till kaffet. Och har man svårt att säga nej, väljer man så här många:

Allting är precis lika gott som det ser ut. Allra bäst är oxfilén och gåslevern. Men det man framförallt kommer ihåg från kvällen är restaurangens generösa inställning, något som ytterligare förstärks av att de låter bli att ta betalt för mineralvatten och kaffe! Och man behöver inte fundera på någon kebab eller nattmacka innan man kommer i säng...

Varför den här restaurangen fortfarande bara har en stjärna i Guide Michelin är en gåta! Maten ligger minst på samma nivå som på Reinstoff och Tim Raue, som båda har två stjärnor numera.

VAD: First Floor, Berlins mest generösa gourmetrestaurang

VAR: Budapester Straße 45 (Charlottenburg). U Wittenbergplatz / Kurfürstendamm

NÄR: Tisdag – lördag, 18:30 – 22:30

PRISNIVÅ: Hög

Kaiser-Wilhelm-Gedächtniskirche

Kaiser-Wilhelm-Gedächtniskirche på Breitscheidplatz i Charlottenburg är

en av Berlins mest kända byggnader och dessutom en av världens mäktigaste fredssymboler. Men har du besökt Berlin de senaste två åren har den inte alls varit sig lik. Istället har den sett ut så här:

Under det höghusliknande fodralet pågår det en omfattande renovering av den fallfärdiga kyrkoruinen. För tack vare en ambitiös kampanj och insamling lyckades man samla ihop de 4,2 miljoner euro som behövdes för att rädda ruinen från att rasa. Renoveringsarbetet inleddes i slutet av 2010 och man skulle varit färdig 2012, men det har dragit ut på tiden. Och man blir absolut inte förvånad – saker och ting har en förmåga att ta tid i den här staden – ett enkelt vägarbete kan ta mer än ett år att färdigställa… Men under 2013 hoppas man vara klar och då blir förhoppningsvis en av Berlins sevärdheter sig lik igen. Så här brukade den se ut:

Kyrkan uppfördes ursprungligen 1891 – 1895. Den dåvarande kejsaren, Wilhelm II, föreslog (och beslutade) dess namn för att hedra sin farfar Wilhelm I, Tysklands förste kejsare (och för övrigt farfars mormors far till vår kung). När den var färdigbyggd var den 113 m hög och den högsta byggnaden i Charlottenburg, som då var en självständig stad utanför Berlin. Kyrkan var mindre än ett halvsekel gammal när den så natten till den 23 november 1943 förstördes i en bombattack. Men istället för att riva den kvarvarande delen efter kriget, lät man ruinen stå kvar som en påminnelse för eftervärlden över andra världskrigets, och alla andra krigs, grymheter. Med den uppenbara symboliken: låt det aldrig få hända igen.

På var sin sida om den gamla kyrkan uppfördes i början av 60-talet en låg, åttakantig ny kyrka och ett högt, sexkantigt klocktorn. Kyrkoruinen brukar på grund av sitt utseende kallas för Hohler Zahn (den ihåliga tanden) medan de nya byggnaderna kallas för Lippenstift (läppstiftet) och Puderdose (puderdosan) av berlinarna.

Så här såg för övrigt den gamla kyrkan ut från början:

Julmarknaden vid Schloss Charlottenburg

Igår blev det ett besök på den fina julmarknaden framför Schloss Charlottenburg, der Weihnachtsmarkt vor dem Schloss Charlottenburg. Den är inte lika storslagen som den på Gendarmenmarkt, som jag skrev om här, men definitivt värd ett par timmar av din uppmärksamhet! Samtidigt är slottet en sevärdhet i sig, om du aldrig varit här.

Slottet och dess omgivningar erbjuder en vacker inramning till den trevliga marknaden. Här hittar man i vanlig ordning olika typer av hantverk och massor av mat och dryck, med mer eller mindre julig inriktning (tänk: korv, Glühwein och ägglikör). Delar av marknaden, inkl den mysiga vinterrestaurangen, är inomhus i uppvärmda tält så man behöver inte frukta regn och slask!

Marknaden öppnade den 26 november och håller på till den 26 december. Den är stängd på julafton men håller annars öppet dagligen, måndag – torsdag 14 – 22 och fredag – söndag 12 – 22. Enklaste sättet att ta sig hit är att ta U2:an till Sophie-Charlotte-Platz. Program och annan info finns på deras hemsida!

Fordonet i mitten av bilden suger upp vatten och slask.